|
|
Arkiverat
SIFs företagarseminarium på Strömsholm 6-7 november 2009
Islandshästföretagarnas seminarium 2009 på Strömsholm drog 129 deltagare med spridning från Kiruna till Toscana i Italien. Tio studerande vid ridinstruktörsutbildningen på Strömsholm fick också delta och tog chansen att möta den verklighet som med all sannolikhet möter dem efter skolan. En reflektion var att denna typ av seminarium samlar personer man inte träffar ute på tävlingar eller på avelsmöten. Här finns en annan gemensam nämnare som kopplar samman människor och skapar möjligheter till nya kontaktytor. Målet med ett fortbildande riksseminarium är att förkovra sig i tre lika viktiga delar för driften av ett hästföretag: 1. människan-kunden, 2 hästen-fackkunskapen 3. företagsutveckling.
 Efter en kort introduktion av seminariekoordinatorerna Jenny Mandal och Åse Ericson inleddes dagarna med en föreläsning om vådan av att se i syne och höra i höre.
1. Människan – kunden. Lennart Lindén har arbetat med konfliktlösning och ledarskapsfrågor inom det militära en stor del av sitt yrkesliv och numera även civilt på arbetsplatser, ideella föreningar – överallt där folk möts och måste kunna samarbeta. Morgan Alling är skådespelare och samverkar med Lennart bl a genom att åskådliggöra de ”kategoriseringar” som görs för att förtydliga roller som diskuteras. Hur hanterar man besvärliga människor var utgångspunkten för deras dialog som också blev ett samtal med publiken. Inte så vanligt men väldigt roligt tyckte Lennart och Morgan över responsen. – Inte visste jag att jag var en besvärlig människa, hördes en och annan mumla. För i sina mest uttänjda former kan de allra mest positiva egenskaperna bli besvärliga för omgivningen. Och hur handskas man med det som företagare och som medmänniska?
 Stephen Karpman har definierat tre arketyper av ”besvärliga människor” i Karpmans dramatriangel: förföljaren, hjälparen och offret. Vilken roll spelar du och jag? Ofta är vi en blandning av alla tre (i sin positiva form är vi gränssättare, stödjare och ödmjuka). Men när vi plötsligt hamnar för långt ut på skalan är risken att vi blir ”too much” för omgivningen. Deltagarna fick tillgång till verktyg på plats men också inloggningskoder till Lennarts hemsida (www.ugil.se) med uppgifter att jobba vidare med hemma. Dagen fortsatte med kunskap om hjärnans funktion, om att avstå konflikter med människor som hamnat i röd zon, konsten att ta ansvar för sin egen förändring – inte andras och undvika att ge besvärliga människor den vinst de söker med sitt beteende.
 2. hästen-fackkunskapen. Dressyrtränaren Pether Markne fortsatte dagen med att visa sitt sätt att närma sig häst och ryttare. Han är en tränare som har stor bredd, dressyr och hoppning, unga ryttartalanger liksom elitryttare samt något enstaka islandshästekipage. Denna dag mötte Pether ett för honom bekant ekipage, Denni Hauksson på Disa, och ett helt nytt ekipage, Jenny Göransson på Snerrir frá Bae. Vi fick följa hur Pether arbetade vägen fram för att uppnå en större bärighet hos Snerrir och än mer effektiva inverkningar hos Jenny.
 – Det gäller att hitta hjulet i rörelsen i hästen, säger Pether. Innan man hittar det
rullande hjulet på rakt spår, där hästen använder bakben, lyfter upp sig och ryttaren med magmuskler, rygg och bakdel, vidare till hals och huvud så får man leta efter hjulet sidledes. När hästen börjar svänga, ge efter, bli lösgjord och åtkomlig på det böjda spåret, korta stunder även det förböjda spåret, leder det vidare till ett lösgjort och så småningom samlat ”hjulande” på rakt spår. Rött ljus, orange ljus, grönt ljus – Pether använder ofta liknelser till eleven för att nå fram, enkelt, vänligt och inte sällan väldigt humoristiskt. Han berättade om sin tränarroll, att det är nödvändigt att se att människor är lika olika som hästar är, att försöka hitta fram till individen. – Man måste sätta sig själv i situationen där eleven är och det är en utmaning när man själv tycker att en sak är självklar, förklarade Pether. Det är häftigt när det klickar till, när plötsligt en insikt kommer, det är belöningen som tränare. Två timmars arbete med två olika hästtyper och två ryttare, gav inspiration, mersmak och en stor respekt för det arbete det faktiskt är att ge alla hästar en ärlig chans att bli starka och mjuka och därmed även hållbara.
Kvällen avslutades med middag och samtal i de sex regionala grupper som landets islandshästföretagare är uppdelade i. Gruppledare fanns på plats för samtliga regioner utom en där ledningsgruppen istället tog plats. Det finns budgeterade medel för minst en våraktivitet 2010 ute i regionerna och några timmar på kvällen och en stund på lördagsförmiddagen ägnades åt att reka behoven. Gunilla Sterner samlade anteckningarna som är en start inför vårens aktiviteter.
3. Företagets utveckling. Lördagens tyngdpunkt låg på ekonomi. Hästföretag generellt är inte kända för sin stora lönsamhet och en stor anledning till det är de kostnader det innebär att ha häst och faciliteterna runt hästen. En del kostnader kanske till och med företagaren blundar för, den största drivkraften för många i hästbranschen är inte pengar. Kalkylarbetet leddes av Lars-Gösta Nauclér som inte bara är en duktig ekonom, han vet hur han ska få islandsmänniskors hjärtan att bulta. Vad kan vara en snabbare väg till TB1 och TB2 (täckningsbidrag) än att inledningsvis på isländska deklamera dikten om hjältehästen Freyfaxi, från Hrafnkells saga 1270?
 Från dikt till bidragskalkyler alltså. Först en genomgång av intäkter och särkostnader och därefter fick seminariet dela upp sig efter intresse i sju olika kalkylgrupper. Några av dessa delade senare upp sig på eget initiativ i ännu fler kalkyler efter behov. Nåcke hade på förhand skapat grundkalkyler för följande vanliga verksamheter i islandshästnäringen: ridskola, turridning, uppfödning och försäljning, inackordering, hästträning, ridläger, tjänster såsom hovslageri, massage, inhyrd tränare, sadelinprovning mm. Nu fick grupperna i uppdrag att analysera kalkylerna, var intäkter-kostnader rätt uppskattade etc. Ett intensivt arbete påbörjades och knappt två timmar senare var det gruppredovisning med mer eller mindre uppmuntrande resultat. Kalkylerna är i skrivande stund hos Nåcke för renskrivning och senare ska de distribueras ut till deltagarna. Det kommer säkert att finnas många synpunkter, sade Nåcke och det är själva meningen med kalkyler. En kalkyl är ingen total sanning – den ser olika ut för alla företag men lärdomen denna helg var att det skadar inte att då och då faktiskt räkna på sina olika näringar var för sig för att få en bättre bild av vad varan/tjänsten man säljer faktiskt kostar för företaget att producera.
Text & foto: Åse Ericson
tillbaka till Arkiverat
|
|
